Outgrundliga äro teknikens stigar

Mossa mossa!
Den som tycker att något verkar underligt här, får gärna tala om det, för jag känner mig som om jag vandrar i en djungel utan vare sig karta eller kompass.
Men annars är jag så innerligt glad idag! Min dator har fått tillbaka minnet, och jag har fått kontroll över mitt liv (i den mån det nu är möjligt)! Det var visst inte bara jag som var trött vid juletid, för på julafton fick min dator något slags existenisiell kris, eller vad det nu var. Den kunde inte hitta sin hårddisk, och gick därmed inte att starta. Och mannen som tänkte ägna en mellandag åt att i lugn och ro städa sitt arbetsrum (för ingen ringer väl då), fick göra en utryckning och rädda det som räddas kunde. En kopia av en äldre hårddisk gjorde datorn mycket funktionell och hjälpligt snäll, men den hade fått en minneslucka på dryga 3 månader. Och jag är föreningsräv! Om mötesplanerna för förening 1 och 2 är försvunna kan man bara inte göra en mötesplan för förening 3. Och filofaxen gapade bedrägligt tom medan huvudet snurrade. Men nu har huvudet snurrat färdigt, och jag kan mata filofaxen.Sen ska jag städa datorn, och försöka få någon reda i mina 1200 mail. Nackdelen med att vara föreningsräv är att man aldrig har någon fritid, eller i alla fall för lite. Fördelen är att man aldrig har tråkigt. Det hinner man helt enkelt inte. "Stora lokal" hade styrelsemöte i måndags, "Lilla riks" har styrelsemöte på söndag och "Stora riks" har styrelsemöte nästa helg. Dessemellan ska jag redigera en verksamhetsberättelse, läsa ikapp alla mail jag skulle läst i jul och - naturligtvis - lära mig det här ordentligt.
Dagens boktips: Mammas Selma: Selma Lagerlöfs brev till sin mor. Fasligt intressanta och välformulerade. Hon börjar breven med "Älskade mamma", och avslutar med "mammas Selma". Undrar just vad min mamma skulle säga om hon fick ett sådant brev av mig?!