Djuren i Skoogsdungen, 2

För att ge en beskrivning av mig är det lika bra att jag presenterar de djur som finns här i Skoogsdungen.

Först och främst har vi den traditionella ankan, den som nästan alla har, som väl symboliserar ett visst mått av renlighet och ordning.

Inte långt därifrån har vi de sex gröna grodorna, som är tämligen nyinflyttade i Skoogsdungen. Min mamma har många gånger oroat sig för att jag ska halka i badkaret. Jag hann bo ensam i närmare 20 år innan jag verkligen halkade - utan att slå ihjäl mig. Men grodorna kan ändå vara bra att ha, särskilt som det dykt upp en mycket speciell säl här som jag är mycket rädd om.

Bland fåglarna hittar vi till exempel smörgåsarna, av vilka jag föredrar de mjuka. Kaffegöken är däremot mer sällsynt, eftersom jag hellre dricker kaffe med sprit till än i.

En annan sällsynt gäst är polkagrisen. Den är hemskt söt och rar, men jag tröttnar ganska fort på den, så den kommer inte så ofta.

Lussekatterna som finns här vid juletid är söta och ljuvliga, även om de sanningen att säga inte liknar några andra lussekatter.

Latmasken trivs bra här när jag är ensam. Jag har ett aktivt liv i veckorna, så när jag har en ledig helg behöver jag ibland bara få ligga på soffan, läsa, titta på film och äta god mat.

Modelejonet. Nej, det finns inte här. Jag är ganska ointresserad av kläder, vilket är tur, eftersom min plånbok är än mindre intresserad.

I kategorin råttor/möss har vi först och främst två. Datormusen, som jag inte tröäffar så ofta, eftersom den helst umgås med mina besökare. Och sen har vi dammråttan som trivs bättre här än jag skulle önska. Men den bits i alla fall inte.

Språkgrodorna. Nej, de är inte så många. När jag pratar leker jag gärna med ord och uttryck så att en och annan inte fattar vad jag säger, men när jag skriver något brukar jag vara hemskt petig. Men visst slinker en och annan igenom.

Bin. Ja, ett finns här åtminstone!

Turturduvor. Ja, här tycks i alla fal finnas två!

Arbetsmyran. Nja, den dyker upp då och då, men den tar inte precis över Skoogsdungen.

Föreningsräven. Jo, den bor här. Den är så förenad att den knappt har något privatliv.

Påskharen. Ja, inte har jag sett nån hittills, men det här är ju första påsken i Skoogsdunge, så man vet aldrig...

Linslusen. Jo, här finns nu två som aldrig håller tyst, och då hamnar man gärna i media.

Packåsnan. Jo, nu är vi två som ser ut som om vi håller på att emigrera när vi går utanför dörren.

Silverfiskar. Nej, tack och lov. Såna har vi inte här.

Näbbgädda. Jo, vi näbbas rätt bra och ingen blir svarslös. Hoppas bara grannarna inte ringer störningsjouren, som vi tjattrar...

Lipsill. En har vi här. Jag var det när jag var liten, men det är något bättre numera.

Det är möjligt att jag glömt någon nu, men det här var i alla fall några av djuren i Skoogsdungen. Nästa gång ska jag berätta om den säl som kommit hit och förvridit huvudet på oss alla.